Jag har gjort världens största misstag och det finns ingenting jag kan göra åt det nu. Vad jag än gör så kommer det aldrig bli som jag vill. Desperation eller flykt. Det är mina alternativ och de båda ger mig ingenting av det jag vill.

Och jag spelar upp scener i mitt huvud av den här tiden som varit och varenda gång går någonting sönder i mig. Men jag fortsätter spela filmen igen och igen. Och jag minns hur mycket jag fått och hur jävla lite jag gett tillbaka.

Jag vet att jag en gång sa att jag inte skulle vilja spola tillbaka tiden och ändra på någonting som hänt. Men nu är nog just det det enda jag skulle vilja ha förmågan att kunna göra.

“Det enda sättet detta någonsin kan funka är om du bestämmer dig för om du vill detta till 100% samtidigt som jag också får känna efter.”

Repeat på den här hela tiden.

Har insett massor med mig själv de senaste två åren.

Jag är en mycket destruktiv människa. Det visar sig genom att jag gör saker jag vet är dåligt för mig och jag ältar. Extremt mycket. Jag är en martyr. Och det svider att erkänna ska ni veta. Jag avskyr martyrer. Men så är jag en själv.

Alltså i grund och botten handlar allting om att jag har  en riktigt rutten självkänsla. Jag ser mig alltid misslyckas med vad jag än tar mig för innan jag ens har börjat. Jag tror aldrig på min egen förmåga att lyckas. Det visar sig i jobbet, det visar sig definitivt i mina tusen försök till att gå ner i vikt och att börja träna och det visar sig väldigt tydligt i mina tidigare relationer med män.

Något jag har som är bra, är att jag har en väldigt fin självinsikt. Jag vet mycket väl om mina dåliga sidor och jag kan stå för dem och kan stå för när jag gör fel. Men när man ändå ständigt gör samma fel om och om igen så betyder min förståelse och mina förlåt ingenting till slut.

Jag har krossat relationer som jag verkligen ville skulle fungera på grund av min låga självkänsla. På grund av någon slags rädsla. Och på grund av mitt extremt stora behov av bekräftelse. Ser jag tillbaka så har jag alltid varit livrädd för att bli lämnad. Och jag har krävt extremt mycket av min partner. Jag har varit svartsjuk och kontrollerande. Alltså den värsta sortens flickvän.
Efter två riktigt jobbiga avslut så har jag istället blivit livrädd för att binda mig vid någon igen. Och det har då lett till att jag sumpat en chans att faktiskt vara med en fantastiskt fin kille som bara ville mig väl. Och det kommer hända mig igen och igen och igen inser jag nu, om jag inte gör någonting med mig själv först.

Klyschan ”ingen kan älska dig förrän du älskar dig själv först” är så sann!

Och såklart vill jag bli älskad. Det är allt jag vill egentligen. Jag vill ha en man, som älskar mig, som jag är trygg med, som får mig att känna mig fantastisk varje dag, en man som ger mig mina framtida barn, en man som jag har fantastiskt sex med, en man jag delar mina intressen med, en man som får mig att skratta, en man som är framgångsrik, en man som har ambitioner och drömmar precis som jag, en man som förstår mig och som ser mig och som älskar mig även när jag är dum i huvudet.

Jag har ett heltidsjobb nu framför mig. Det går ut på att jag ska fortsätta träna och äta bra. Jag tänker fan inte ge upp. Jag ska leva hälsosamt, jag ska gå ner i vikt, jag ska bli nöjd med min kropp, jag ska tycka att jag är snygg, sexig och vacker själv.
Jag ska fokusera på allt som gör mig glad och får mig att må bra, jag ska umgås med människor som får mig att skratta, jag ska göra roliga saker, jag ska njuta av att se på teveserier, jag ska sjunga ashögt och dansa till musik jag älskar, jag ska sova bra och jag ska fokusera på allt det som är positivt. Jag ska inse att jag inte kan göra någonting åt sånt som har hänt tidigare. Jag ska lära mig att acceptera och gå vidare. Och jag ska faktiskt göra det alldeles precis nu. Jag är snart 25 år och jag är trasigare än någonsin. Det är inte så jag ser mig själv. Jag vill dela den bilden som många människor har av mig. Och det börjar från och med nu.

Så jävla kul på jobbet! Först och främst  - alla fina kollegor. Hur kan man ha turen att ha så sköna grymma människor på sin arbetsplats? Superkul är också att vi nästa vecka sänder ute hela veckan från Södertälje, Kista, Skärholmen, Tensta och Gallerian. Ska bli så kul att träffa lyssnare och snacka med dem. Jag kommer ha en egen hörna på alla platser som vi kallar ”sociala medier-hörnan”, där jag kommer uppdatera vår webb och andra kanaler, jag kommer fota och filma, prata med besökare, ta emot låtönskningar och spela in hälsningar från de som vill. Det kommer bli så sjuuukt sjukt roligt. Jag är riktigt peppad!

Metropol 93,8 är bäst!

Idag såg jag att videon kommit ut. Tänkte kolla om det var så rörande som jag mindes det eller om jag bara varit ovanligt känslosam just den dagen. Nej, det var inte bara den dagen, låten och texten träffar mig rakt i hjärtat. Så satt man och grinade ännu en gång på jobbet…

”Du gör sönder mig jag måste gå nu, för det finns inte nånting kvar. Du gör sönder mig jag måste gå nu, måste gå innan jag går av. Hejdå.”

Inledde dagen med att se I Love You, Man, en film jag totalt missat, då den tydligen kom ut 2009. Handlar om en snubbe som ska gifta sig och då inser att han inte har någon riktig bästis. Till slut finner han en och det blir äkta bromance mellan de två.  Sjuuukt rolig till och från, med en grym kräkscen och en sinnessjukt rolig fjärtscen som fick mig att LOL:a ordentligt. Underbar film!
(Filmen får CCCCC)

Senare såg jag Horrible Bosses, en lagom hysterisk film som handlar om tre bästa vänner som alla hatar sina chefer av olika anledningar och därför beslutar sig för att mörda dem. LOL:ade lite åt denna också. Jennifer Aniston är SUPERSEXIG i den här filmen (!!!) och Jamie Foxx spelar en snubbe som heter Dean Motherfucker Jones.
(Filmen får CCCCC)

Avslutade söndagen med att se Crazy Stupid Love där favoriten Ryan Gosling spelar en av huvudrollerna. Den här filmen är sjukt rolig, hjärtlig, varm, sorglig, rörande, allt. Jag njöt mig igenom hela filmen. Blev helt varm i hjärtat av den här filmen! LOL:ade hårt även åt denna!
Filmen får CCCCC)

Är så tagg på förändring. Både på insidan och utsidan. Jag tänker bli gladare vet ni det? Inte någon sån där superglad pepptjej som hela tiden fnissar, jag kommer fortfarande vara den där småbittra människan som stör sig på det mesta. Men jag tänker mig att jag ska gnälla liiiite lite mindre (i alla fall med andra) och att jag ska bli bättre på att tro på mig själv och bli bättre på att älska mig själv. Det låter fint va?

Och det yttre ska bli mycket bättre också. Såklart vill jag som alltid tappa x antal kilon. Och det tänker jag fan ta tag i. Blir typ pirrig av tanken att bli smalare och fastare. Sen så funderar jag kraftigt på att klippa håret axellångt och färga topparna ljusare. Alltså. Bilden jag målat upp i mitt huvud på hur mitt hår kommer se ut efter denna förändring är så jäääävla bra!

FASEN så bra det ska bli det här hörrni ni.

Min bästa vän gör det igen. Beatrice Eli har nu släppt sin låt The Conqueror i en akustisk version med video, och det är så jävla äkta och vackert att jag ryser i hela kroppen. Jag blir så rörd av den här låten och den här texten träffar mig så hårt i hjärtat varje gång jag hör den. Stolt vän är jag.

Den här låten. Magisk.

alltgårövertillslutalltgårövertillslutalltgårövertillslutalltgårövertillslutalltgårövertillslutalltgårövertillslut

Vill skrika till hela världen att dra åt helvete och sen gömma mig under täcket och aldrig resa mig. Men så bara dyker de där kloka och fina människorna som finns i mitt liv upp och får mig att tänka om. De får mig att tänka mer logiskt. De får mig att känna mig starkare när jag är svag. Och så bara känns allt liiiiite lite lättare.

en ny favorit.

Var så ledsen att jag missade att se dokumentären när den visades för första gången på Way Out West i somras. Men nu visar äntligen SVT dokumentären och jag har nu under den senaste timmen ryst mig igenom hela dokumentären och gråtit tre gånger. Hans musik har sån jävla inverkan på mig. Och alla dessa låtar som jag får såna minnesbilder till. De flesta gör ont. Det är liksom vemodigt. Men ändå så är de här minnena så jävla vackra.

Nu har jag lämnat Bandhagen och flyttat tillbaka till min lägenhet i Vasastan. Har känts väldigt konstigt att vara tillbaka här av olika anledningar men har lyckats få det väldigt mysigt och jag trivs väldigt bra här trots allt.

Det här hörnfönstret i sovrummet är min absoluta favoritplats.

Utsikten när jag vaknar.

Fyndade en stor ryamatta på Myrorna igår för 375 kronor. Är stört nöjd med det kapet, då jag tidigare under dagen fingrade på en liknande på Mio för 1800 kronor. Ibland är man grym.

Cykeln har fått ta plats i vardagsrummet för att jag inte känner till något cykelrum och för att jag inte vågar låsa den på gatan.

Om några veckor flyttar Sandra in här. Det kommer bli supermysigt. Under tiden får jag för första gången i mitt liv känna på hur det är att bo ensam. Det är väldigt speciellt. Annorlunda. Och väldigt tyst. Efter att inte ha kollat på teve någonting nästan i Bandhagen står nu teven på konstant. Den är min ljudliga vän i det tysta.

Eventuella anledningar till att jag inte bloggat på ett tag:

• jag har så fullt upp med att leva på riktigt att jag inte hinner med.
• jag vill inte längre dela med mig av mitt liv här för att jag vill vara lite hemlig.
• jag har helt enkelt prioriterat annat (som twitter, livet, jobbet.)

I vilket fall som helst så är jag nu här igen och då kan jag väl lika gärna babbla lite om vad som hänt i mitt lilla liv. Fokar på jobbet i detta inlägg.

Jag har nu jobbat i en månad som webbredaktör på Metropol 93,8 i Sveriges Radio. Det är det roligaste jag någonsin gjort. Redaktionen jag jobbar på är fantastisk. Alla människor är superkul, supervarma och jag känner en sån stark kärlek till att gå till det gråa fula radiohuset varenda vardag. Mina arbetsuppgifter är superkul. Jag jobbar med webb liksom. Det är ju det roligaste som finns. Fatta att göra det jag älskar for a living? I kombination med att det är för en radiokanal som älskar musik och det gör ju jag med?
Förutom att utveckla Metropols webbplats och deras sociala medier-närvaro så får jag även en liten del i radion. Varje vecka gör jag en trailer som går i radion, där jag tipsar om något på webben. Här kan ni höra veckans webbtrailer ca 30 sek in.

Är även med under sändningarna för En kärleksattack på svensk hiphop där jag livetwittrar och facebookar och tar en väldig massa foton. Får även hoppa in i radion då och berätta för alla lyssnare om vad som händer på webben just nu och tar upp eventuella frågor till Ametist.
I fredags hade vi bland annat grymma Aleks från Highwon i studion som sjöng live och spelade keyboard. Hans röst var magisk och det kan ni se här (och även mig i slutet av klippet där jag står och pillar med mobilen=jobbar!)

Jag skulle kunna gå on and on om mitt jobb för jag älskar det lika mycket som man älskar en kille under smekmånadsfasen. Men ska inte trötta ut er mer. Här får ni en bild istället på mig, Jonas Wahlström från Skansen och en boaorm, ifrån förra fredagens Metropol Morgon.

Såg denna film idag med pappa och bror. Hade inte sett trailern innan, har inte sett någon av de tidigare filmerna och var beredd på att den förmodligen skulle va rätt sämst. Men hade väldigt väldigt fel. Jag blev helt kär i den här filmen och jag älskar apor ÄNNU mer nu än vad jag redan gjorde.

Fotograf: Fanny Rahm

Firade de här två fina som fyllt år i dagarna. Fett med kärlek och allt det där.

Var glad åt öl och vänner.

Ellinor var gulle som vanligt. Tu tu ru tu.

Och Skiljo var snygg och tuff som alltid.

Vad är den äckligaste mat du vet?
Kinamat är vidrigt tycker jag. Slemmigt, friterat, smaklöst.
Nämn fem grejer du är nöjd med som du gjort i jobbet (hela livet)
Har för första gången i mitt liv ett jobb jag älskar och är såklart  sjukt stolt och nöjd över att jag ens fick jobbet på Sveriges Radio. Men fem grejer är svårt att komma på. Har inte direkt några nöjda minnen från tiden som cafébiträde…
Vad ångrar du i livet (om något)?
Vill inte ångra saker. Ånger är bara jobbigt. Man kanske gjort en del dumma grejer men fan kolla på mig, jag är grym och bra idag, så vad gjorde det att jag gjorde den där dumma grejen förut? Men det enda jag på riktigt kan ångra är när jag varit dum mot andra människor och sårat de jag älskar, eller att jag struntat i att göra saker jag egentligen vill göra (läs: sjunga).
Vad är det sjukaste rykte du hört om dig själv?
Att jag är en hora (det var hårt i Farsta som 15-åring men behövde faktiskt inte sälja min kropp för sex för att överleva).
Vad kommer du ha för klädsel i höst och vinter?
Svart, svart, svart. Stora varma tröjor, tighta byxor. Kängor. Stora halsdukar.
Vilket är ditt dyraste klädesplagg?
Haha, äger fan inga dyra kläder. Har nog aldrig ens köpt ett klädesplagg över tusenlappen. (Ekonomisk yes jag vet!)
Har du någon oanad talang?
Men står typ still i mitt huvud? :(
Vad gjorde du i helgen?
Fredag: efter att ha jobbat med att liverapportera på Twitter och Facebook och fotografera massor under säsongspremiären av En kärleksattack på svensk hiphop, så drog jag till Vasastan för att träffa Sebbe och ge han ett par nycklar. Följde med han upp till lägenheten som ju faktiskt är min som han har hyrt och satt och snackade om killar och drack 7,0 procentig cider. Drog hem mitt i Sverige-Ungern matchen, hämtades upp av Fredrik, vi käkade på McDonalds och sen spelade jag CoD i ca en timme innan jag lade mig för att sova. Lördagen drog jag ut till Väddö för att gå på kräftskiva. Var en asgrym dag och kväll med massa fina vänner. Söndagen kom jag hem, kände mig supersjuk. Pratade i telefon, grät som en liten tönt. Lena och Ellinor hade fixat asgod middag som vi njöt av framför Idol. Pratade lite till i telefon. Somnade tidigt.
Vad är dina fem viktigaste 2dos den här veckan?
Bli frisk, göra klart allt jag ska bli klar med på jobbet denna veckan, gå på bio, tvätta, städa. (Kul tjej med viktiga grejer för sig!)
Vad har du på dig just nu?
Ett par trosor, ett svart linne och ett stort täcke.
Senaste låt du lyssnade på?
Fall Creek Boys Choir med Bon Iver och James Blake.
Bästa skönhetsknep?
Haha har verkligen inga skönhetsknep. Men duscha och tvätta håret ibland är ju bra.
Vilken klädstil tycker du är hetast på män?
Tighta jeans, lite större tröjor och t-shirtar, Converse såklart. Så sexigt när en kille har tighta jeans och grå hoodtröja med luvan på!!! Och jeansshorts!
Och fulast?
Fula skor är fruktansvärt. Jag klarar i princip bara av Converse, tygskor, eventuellt sneakers. Allt annat går bort för mig.
Vem saknar du?
Min Sandra som bor i Washington.
Om du fick en enda önskan uppfylld vad skulle du önska?
Wow. Skulle nog önska att jag i livet ständigt ska fortsätta utvecklas och bli bättre. Eller bara önska total jävla lycka för all evighet! Eller så skulle jag önska mig en smalare, snyggare, sexigare kropp. Skulle kunna stirra på mig själv i spegeln i timmar då och skulle kunna köpa så mycket mer snygga kläder.
Bästa filmen nånsin?
Men det går inte att svara på.
Bästa boken nånsin?
Jag gillar inte att svara på såna här frågor, för det är omöjligt att säga. Finns för många.
Vilka tidningar läser du?
Inte så många alls faktiskt.
Vad önskar du att du var bättre på?
Struktur, att ta tag i saker i tid, TP.
Är du religiös?
Nej.
Vad är din största rädsla?
Ensamhet.
Vad är det elakaste någon sagt till dig?
”Om du bara tränade och gick ner i vikt skulle du vara min drömtjej. En Hollywood-modell.”
Vilka personer betyder mest i ditt liv?
Min familj, mina närmaste vänner (började rabbla namn men ångrade mig pga vill inte glömma någon eller att någon ska känna sig glömd).
Om du får barn vad ska du döpa dom till?
Har inga namn klara. Men gillar Liv väldigt mycket.
Om du fick köpa vilken bil som helst – vilken?
Har ej körkort och kan noll om bilar.
De tre finaste sms du fått i år?
Hemligt.

Idag åker jag ut till Väddö, där Amadeus och Jeanette har landställe, för att gå på årets första och sista kräftskiva. Har längtat efter det här hela sommaren så jag ignorerar hårt att jag är riktigt hängig, att mitt snor typ är grönt (!!!) och att jag har ont i hela kroppen.

Av någon anledning vaknade jag 7.30 och det kändes onödigt att somna om. Trycker i mig någon äcklig brustablett som ska göra mig friskare och peppar! Wiho!